När vi pratar om terrorism och hot mot samhället, bör vi vara noggranna med våra ord. Att stå upp för klimatet, naturen och framtida generationer är inte ett hot – det är en skyldighet. Organisationer som Återställ Våtmarker (ÅV) har kämpat fredligt, juridiskt och öppet för att skydda Sveriges mest värdefulla ekosystem. Och nu visar en färsk rättslig seger att deras kamp är både legitim och viktig.
Enligt Tidningen Syre har ÅV vunnit ett juridiskt mål som slår fast att deras miljöaktivism inte utgör något brott. Det här är inte bara en seger för en enskild organisation – det är ett prejudikat för framtida miljörättsfall. Det är en signal om att civilkurage för naturens skull har en plats inom rättsstaten.
Våtmarker binder stora mängder koldioxid och reglerar vattennivåer – deras förlust står för uppemot 25 % av Sveriges totala utsläpp. Att återställa dem är inte bara en fråga om biologisk mångfald, det är en fråga om klimatansvar. Tänk på att Sveriges BMP är 1% av årets ekonomi. Vad är då 25% är även något lekmannen förstår, är en enorm siffra, till trotts för dem som påpekar att CO2 inte är en fara för Klimatet. Men vi har många klimat- och miljöproblem att lösa. Varför inte bara återställa våtmarker?
I en tid där vissa politiska krafter försöker misstänkliggöra miljörörelsen och till exempel politiskt tagit bort strandsskyddet, är det avgörande att vi ser skillnaden mellan verkliga hot och demokratisk aktivism. Att utvinna torv, vilket förstör våtmarker och släpper ut fossilt kol, har betydligt större konsekvenser för samhället än att återställa dem. Då hjälper ju inte onödiga och dyra icke hållbara insatser som Carbon Capture and Storage (CCS) med tanke på stor ansträngning av ekonomiska medel.
ÅV:s arbete knyter an till djupa svenska värden som allemansrätten, rättvisa och ansvar för framtiden. Det handlar om att skydda vår natur, våra vatten, vår frihet att röra oss och vår rätt att uttrycka oss. Om Allemansrätten hjälpte Jordens Vänner att rädda Ojnare Skogen.
Vi behöver inte låta oss skrämmas av de som försöker vända klimatkamp till något farligt. Tvärtom visar ÅV:s juridiska seger att hoppet lever – och att miljörörelsen står på fast mark. Sverige har en lång tradition av fredlig naturvård och Öppna Landskap. Låt oss fortsätta den traditionen, inte demonisera den.
Seger för Våtmarkerna!
I en tid då klimataktivism ofta möts med hårdare tag och rättsprocesser, har en färsk dom visat att civil olydnad inte nödvändigtvis är likställt med brottslighet. Det handlar om ett fall där aktivister från Återställ Våtmarker (ÅV) fälldes i tingsrätten – men som nu friats i en högre instans.
Domen kan komma att utgöra prejudikat, vilket innebär att den får rättsligt vägledande betydelse i framtida fall där aktivister döms för klimataktioner med liknande bakgrund. På juridiskt språk: ”Detta avgörande utgör prejudikat och ska tillämpas av underinstanser.”
Enligt rättspraxis har domstolar tidigare varit restriktiva i att ta hänsyn till klimatnödläge som ett försvar. Men denna dom visar att klimatmotiv kan väga tyngre än tidigare – ett trendbrott som kan påverka hur domstolar dömer framöver.
Domen har också rättskraft – den har vunnit laga kraft och gäller därmed som bindande beslut i det aktuella ärendet. Det stärker ÅV:s position i liknande mål framöver.
Att domstolen erkänner vikten av aktivism som uttryck för samhällsengagemang är också en viktig signal i ett samhällsklimat där repressionen mot civilsamhället ökar. I skuggan av Tidöavtalet och den växande makten hos SD, oroar sig många för en framtid där fredlig protest riskerar att kriminaliseras.
Men denna dom visar motsatsen: Det är inte farligt att bli hatad – och inte alltid olagligt att protestera.
Tvärtom kan modiga handlingar i dag skapa rättslig vägledning för imorgon.